... oskyldig pojke ...

The Fountain. När vi pratar Hollywood producerad film måste det här vara bland de mest udda. Men den var oerhört fin och gripande. Både storymässigt och rent visuellt. Det kräver nog att man ser den med ett öppet sinne. Det är Hugh Jackman (aka. Wolverine) på bilden förresten. Jag var inte medveten om det innan, men det är samma regisör som till filmen Pi (och även Requiem for a dream). Det kändes verkligen igen.

Jag gillar udda filmer, kanske för att man blivit matad med samma typ av filmer så länge, samma teman, samma upplägg. Därför är det kul med filmer från andra sidan oceanen. Japan/Korea/Kina. De följer inte samma vedertagna storyline och definitivt mer öppensinnade i hur filmen utvecklar sig och slutar. Fast det jag nog fastnar mest för är udda karaktärer. De känns mer genuina på något sätt. Inte lika skräddarsydda, felfria eller påklistrade. Det känns som man kommer dem mer in på livet, in i deras tankar. Och där vill jag vara, dit strävar jag.

Här om dagen såg jag en annan film, med en just lite udda karaktär. Mest kanske för att det var en ovanlig roll för skådespelaren till höger. 10 Items or Less. Definivitvt ingen hollywood-film, utan verkar vara en budget/idependent film, vilket också är vad filmen i sig handlar om.

Det var verkligen en genuin må bra film. En fin berättelse om männsikor som ger av sig själva, utan att kräva något tillbaks. Sådana människor man önskar man sprang på i vardagen, som i filmen. Och jag önskar även jag själv kan vara en sådan person, som ger, utan baktanke eller syfte, till människor man inte ens känner. Jag ska hålla ögonen öppna efter sådana stunder och tillfällen, jag vill verkligen inte att de ska gå mig förbi.