Kidnappad

Jag drömde. Jag hölls kidnappad av främmande och beväpnade män och kvinnor, i mitt eget hem, barndomshemmet. De överraskade oss, mig och mina vänner. Men de lyckades fly upp på övervåningen, och försvarade sig, de kom inte åt dem. Jag kunde röra mig nästan helt fritt i huset och sällan var dörrarna låsta. Utanför vaktade de beväpanade männen. Lika mycket som av de beväpade männen hölls jag kvar för att de hade min mobil. Tillslut bestämmer jag mig, jag ska fly. Mina föräldrar är där, jag säger till dem: "Jag drar till grannen." Därifrån ska jag skaffa hjälp. Jag snörar lugnt på mig skorna, går ut genom dörren, och springer. Jag är fri. Jag vaknar.

...

Det där med drömtolkning, har jag inte försökt mig på på ett tag. Det har inte varit mycket till drömmar, vad jag komemr ihåg, men den här var speciell. Den satte spår och jag vaknade på en alldeles för tidig morgontimme.

Det är luddigt begrepp, drömtolkning, men det finns massor med symbollik att läsa in sig på i min dröm. De beväpnade männen som kidnappat mig, vilka var de? Några utomstående? Eller snarare närstående? Inte föräldrarna, de var där. Eller är det kanske jag själv som kidnappat mig, jag som håller mig tillbaka och hindrar mig från att bli fri. Vännerna på övervåningen, kan vara delar av mig. Högre delar, inre delar, mer heliga, som försvarar sig själva.

Förrutom männen är det en annan sak som håller mig tillbaka. Mobiltelefonen. Mina gamla kontakter. Mitt förflutna. Det vill jag inte släppa, det vet kidnapparna. Men tillslut är det just vad jag gör, det är vad som krävs för att räddas, för att bli fri. Jag gör det då jag hotas till livet, om de inte får tag på vännerna på övervåningen, mitt inre. Det kan jag inte tillåta.

...

Så imorgon bär det av till det förflutna igen. Det är jag som bestämmre om jag ska känna vemod över det. Jag gör det inte nu, jag tar det för vad det är. Inte mycket. Jag har tänkt en hel del på det där att bara vara. Jag försöker verkligen, att inte stressa upp mig för framtiden. Min nutid är lugn just nu, inga stora mål som uppfylls, inga livsavgörande beslut tas. Men jag mår inte sämre för det. Det är jag som bestämmer om jag ska göra det.

Jag älskar att jag alltid tycks hitta de böcker som jag just för tillfället behöver, de tycks komma till mig av sig själv. Detta kom, och fastnade: "Jag ångrar aldrig åren som förgäves har slösats bort som blom från vit syren." -Sergej Jesenin, 1925.

Kommentarer
Postat av: hanna

Jag skulle bli galen om jag försökte tolka alla mina drömmar om människor jag känner för, osynligheter, flygande tankar & hemska känslor som gömmer sig på balkongen tillsammans med saker jag alltid velat ha. Ibland tror jag att jag drömmer om det mest bara för att få veta att jag aldrig får det, såna här saker man alltid velat ha liksom.



& jag måste bara säga att titeln var en fruktansvärt fin sak att säga; "Jag ångrar aldrig åren som förgäves har slösats bort som blom från vit syren." Oj vad vacker



Hoppas saker är bra & att du lyckas bli fri från det förflutna som håller sig fast, ha en bra midsommar Appe

2008-06-20 @ 14:04:21
URL: http://gockas.blogg.se/
Postat av: Stina

Jag undrar om drömmar verkligen betyder någonting. Eller om drömtydning bara är någonting vi skapat för att vi verkligen vill se någon logik bakom våra drömmar.



Föresten Appe, läser du bloggar själv? Vad läser du för några i såfall? Det vore intressant att veta...

2008-06-22 @ 19:08:22
Postat av: appe

Hanna & Stina: Det blev långt, så det blev ett nytt inlägg om drömmar...



Om bloggar. Det har jag en hög som jag läser från och till, men jag sitter på föräldrarnas dator just nu, fortfarande i det förflutna, så har inga länkar. Det är väl egentligen bara två jag kan komma på, som jag följer mer regelbundet. Det är Hannas här, och Lina, snuddandetavfingretmot. Det var bland de första som jag hittade/hittade mig, de har betytt.



Jag får göra en Top-ten-blogs nångång, det håller jag med om kan vara intressant om en person.

2008-06-23 @ 17:05:02

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0