Krysta och klämma
Vet inte riktigt vad jag ska skriva här, just nu. Det mesta känns lite fånigt, och krystat. Jag får alltid sitta och klämma ut allt som ska skrivas. För jag måste ju hålla bloggen vid liv, jag som vill vill skriva skriva, så ett blogginlägg var eller varannan dag, borde ju inte var så svårt? Så det måste jag ju.
Jag försöker fortfarande, för mycket, hålla kvar i fåniga önskningar och fåniga begär, som inte är mina. Man måste ju bli någon, bli erkänd, göra karriär, stadig inkomst, skaffa flickvän... and then some. Nej, man borde frigöra sig från allt det, det som är fåniga påtryckningar från världen utanför en själv. Borde sluta göra saker, sluta tänka. Bara göra ingenting, utan mål, rensa huvudet på tankar. Bara för ett ögonblick. Jag undrar, vad som skulle finnas kvar då. Jag? Vad skulle jag vilja göra då? Det, vill jag göra.
Men sluta klämma fram blogginlägg som bara är platta och fåniga, ska jag. Låt det rinna, det är mitt nya motto, låt det komma av sig själv, om det vill.
Hej.
Jag försöker fortfarande, för mycket, hålla kvar i fåniga önskningar och fåniga begär, som inte är mina. Man måste ju bli någon, bli erkänd, göra karriär, stadig inkomst, skaffa flickvän... and then some. Nej, man borde frigöra sig från allt det, det som är fåniga påtryckningar från världen utanför en själv. Borde sluta göra saker, sluta tänka. Bara göra ingenting, utan mål, rensa huvudet på tankar. Bara för ett ögonblick. Jag undrar, vad som skulle finnas kvar då. Jag? Vad skulle jag vilja göra då? Det, vill jag göra.
Men sluta klämma fram blogginlägg som bara är platta och fåniga, ska jag. Låt det rinna, det är mitt nya motto, låt det komma av sig själv, om det vill.
Hej.
Kommentarer
Postat av: hanna
När du tänker på något du vill ha kvar, skriv ner det på en liten lapp så kommer det antagligen tillbaka igen när du sitter där vid skärmen. Kanske inte (läs antagligen inte) i samma ord mönster och gångar som det hade först, men det finns kvar.
Krysta inget, det ska man inte göra med något i livet
Hej
Trackback
