The mess you left behind
Jag hatar att ha fel, men älskar självinsikten desto mer. Jag har problem med att släppa, jag vill alltid vara till lags, och vill lösa allt. Men det kan jag inte, det bör jag inte, det behöver jag inte. Men jag behöver ta hand om mig själv.
It's too late, to be smart now,
I'm all out of clever thing to say.
You're gone, and I'm alone now,
I never meant for things to end this way.
But it seems you can't help it,
you keep on flirting till I can't see straight.
It ain't fair, but I guess you've gotta roll with the punches.
It's true,
I can't get you off my mind,
It's you,
and the mess you left behind.
Knocked out, I'm on the ropes now,
I never knew that love could hurt this bad.
My friends say, you'd better off now,
but better off is too little too sad.
But it seems, you can't help it,
you keep going till it's just too late to, back down.
But I guess you've got to roll with the punches.
It's true,
I can't get you off my mind,
It's you,
and the mess you left behind.
It's sad,
I keep breathing by the phone,
it's me, left here all alone,
I'm left here all alone. - Oh Laura, The Mess You Left Behind
Börjar se att man är ganska lik dig på känslofronten. Jag tog steget i sommras och släppte taget om en tjej efter ett år, tog mig alltså ett helt år. Sjukt hur det där fungerar, hoppas du gör det med snart, för det är en sån lättnad efter.
Eftersom du har bra musiksmak kan jag tipsa om en låt. Joseph Arthur - In The Sun
Blir väl ett år i januari för mig. Den som läser ser det nog bättre, för jag vet inte hur pass mycket jag har släppt henne, vet inte hur det ska vara när jag "släppt henne helt". Jag tycker mig själv gjort det i steg. Lite i augusti, mycket för ett par veckor sedan. Vet inte hur långt jag kommit.
Tack för tipset, det låter riktigt bra.
Har ju läst din blogg bra länge nu, men det verkar nästan som att det går i vågor för dig. Som du säger så verkade du ha släppt taget där inpå hösten, men det verkar som du är "tillbaka" igen. Eller så är det jag som uppfattar det du skriver fel :)
Mitt tips är iallafall att försöka släppa allt på en gång istället för lite i taget. Fungerade för mig, och visst man mår dåligt, men jag ser allt det nu i efterhand som nyttigt.
Lycka till med allt.
man släpper en människa lite i taget, ibland upptäcker man sig själv med att ha släppt mycket mer än man trodde. en dag kan man nog vakna och helt upptäcka att nu är hon/han borta, borta ur hjärtat på det sättet hon/han alltid varit där.
jag själv vet hur det är, jag vet hur du tänker angående att du släppt 'lite i augusti, mycket för ett par veckor sen', så är det för mig med, man upptäcker lite mer hela tiden hur mycket man faktiskt lyckats släppa även fast det vid vissa tillfällen känns och har känts helt omöjligt
Jag tror inte jag är tillbaka. Låttexten stämmer in bra på ett sätt, men kanske är lite förvillande. Det är inte kärleken för henne jag har svårt att släppa nu, hon lämnade mitt hjärta för ett par veckor sedan och där utanför har hon stannat. Det var tydligt även om det kom plötsligt som du säger hanna. Det var en lättnad, och samtidigt en tomhet. Inte dirket sorg, men det har jag hunnit känna så mycket innan.
Men jag hade svårt att släppa henne på annat sätt, jag ville fortfarande göra allt jag kunde för henne, om det fanns något kvar. Ville prestera för henne. Jag ska berätta mer någongång, när jag kommit mer underfund med det själv, hur det är att leva genom andra.
Jag har väl fortfarande ett litet hopp om att hon ska förändras, men inser att det är utanför min makt. Det är så otroligt mycket både hon och jag behöver förändras, så om vi skulle mötas någongång i framtiden skulle jag se det som ett helt nytt möte, mellan nya personer, med helt annorlunda förutsättningar. Eller hopp och hopp, jag vill nog bara inte blockera mig för det mötet om det skulle ske, inte säga "aldrig". Men det känns långt borta.
det är som att du ibland berättar om hur JAG känner det, det är ganska läskigt.
jaaag hoppas också att han ska förändras, och jag vill göra allt för honom, om det finns något kvar att göra, jag vill prestera. det är som om vi lite halvt går/har gått igenom samma sak.
