Utan riktning, utan mål

Jag vet inte vad det är jag känner. Jag önskar jag visste varför jag känner mig nere, att jag kunde sätta ord på det. Det är bara som en grå otydlig massa inom mig. Är det den "vanliga" ensamheten som spökar? Även om jag hade någon skulle jag inte klara att vara öppen mot personen. Jag är introvert, borrar in allt i mig själv, så jag inte ens själv vet vad jag känner tycks det.

Det känns som jag nu pushar vissa i min omgivning, till att falla, i fördärv. Precis som jag gjort över andra, nästan ber jag om att andra ska göra. Men vet ändå inte vad jag ska säga när de fallit. Oberoende om det löser sig eller faller i bitar så hjälper det inte heller mig. Jag tror jag hoppas det på ett sätt. Om det löser sig för dem kan det lösa sig för mig. Det går inte att hitta en lösning så, men jag trodde inte att jag fortfarande letade efter en.

...

sailing_narrowJag drömde i natt. Jag seglade. Allt verkade lugnt, harmoniskt, jag slappnade av, lät tankarna flyga vid rodret. Men rycks ur mina tankar, jag prejar nästan en annan båt och åker nästan in i en pinne, en röd. Allt klir kaos, jag vet inte var jag är, jag har inte följt med på sjökortet och framför mig finns det nu flera röda och gröna pinnar. Jag forsätter i full fart utan att stanna, vilken sida om dem? Jag chansar, vänster om den gröna, håller andan och väntar på att gå på grund. Inget händer. Nästa pinne är redan inpå. Jag sick sackar fram, in i det enda sund jag ser. Det är fullt av pinnar på vardera sida, som en lång ränna, knappt en båtbredd emellan. Mot det far jag med fulla segel. Det går inte att se vad som finns bortom horisonten, men jag kan inte vända om. Då ropar jag på brodern...

...

Varför väntade jag? Jag väntar tills det inte finns någon annan utväg än att fortsätta rakt fram. Men vad händer om det är en återvändsgränd, då finns det inga alternativ kvar, det är då det går illa. Jag gör så, väljer inte, utan väntar tills omgivningen har valt åt mig. Då tappar jag kontrollen, som jag så desperat behöver, utan den blir jag ställd. Jag förlorar på två sätt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0