Ännu en

Ännu en segeltur, ännu en solnedgång. Denna gång med ett par kompanjoner. Det känns som det är dags att börja socialisera, efter att ha dragit mig undan och stängt ute många. Som mamma, och pappa. Vi träffades för en fika, och jag berättade, vad det är jag håller på med. Att jag går igenom mitt förflutna. Pappa förstod direkt, utan att jag behövde säga mer. Sade att det bara var att säga till om jag behövde prata, disskutera, berätta, om det där förflutna. Men mamma, var så oförstående som man kan vara, det gick inte in. Jag beundrar min pappa, på ännu ett sätt efter detta. Jag önskar jag haft honom mer tillgänglig under uppväxten, men då var det jobb, punkt. Jag var utelämnad till min mamma, och hennes demoner.

På gott och ont, känns det som om jag kommer tillbaka mer till mitt gamla jag. På gott, för att jag ser värme från vänner som uppskattar. På ont, för att kanske är tillbaka mot den där grabben som vill imponera på alla. Men så känns det inte riktigt. Och egentligen, ska det inte spela någon roll hur det gamla jaget ser ut, eller hur det framtida jaget ska se ut. Det ska bara vara det aktuella jaget som spelar roll. Stanna i nuet. Förbered så mycket du kan, ta det lugnt, och låt det komma. Så var det ju jag kom fram till.

Jag är hemma och studsar, iväg igen, snart, nu. Den tomma villan, jag vill fortsätta att ha lite lugn ett par dagar, till att läsa och tänka och arbeta. Bort från bullret i stan. Det känns som om jag skjuter upp vissa saker, om och om igen. Men just nu gör jag det jag vill och behöver. Så då får det vara så, inget jag får dåligt samvete för.


Kommentarer
Postat av: hanna

"Det ska bara vara det aktuella jaget som spelar roll. Stanna i nuet. Förbered så mycket du kan, ta det lugnt, och låt det komma"



Åh appe vad du gör mig alldeles snurrig i magen. Snurrig på det viset att jag blir lite avundsjuk på hur du kan inse något som alla måste göra, att det är nuet som spelar roll och att ibland måste man bara göra det man själv vill. Nu. och strunta i aktuella konsekvenser eller annat. åh ibland läser jag dig och vill bara känna dig, på riktigt.



fast sen har jag tänkt att det här kanske verkligen är att känna dig, att läsa dig. läsa, vad jag tror är, ditt innersta.



ibland avundas jag dig. och det ser man inte själv, men när andra läser en så förstår dom.



ta hand om dig

2008-08-01 @ 17:06:44
URL: http://gockas.blogg.se/
Postat av: appe

Det är tur jag har dig som kan påvisa det jag inte ser! Jag får viljan att börja bagatelisera mig själv, det är så jag alltid gör: "äsch, det är bara...", "det är bara lite...". Det måste jag nog sluta med, att stänga ute det positiva, bagatelisera bort det.



Och jo, jag vill också tro att den som läser mig här, känner en betydligt större del av mig, än andra.



Kram, till dig och världen!

2008-08-03 @ 13:21:29
URL: http://oskyldigpojke.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0