Allt är som vanligt
Hemkommen från byn, det mindre samhället jag växt upp i, och kan konstatera att Allt är som vanligt. Sorgligt på ett sätt, tryggt på ett annat. Jag sitter i samma skara av människor, men känner inte att jag passar in. Jag undrar lite vad jag gör här, fortfarande. Jag vill inte prata om samma saker. Jag klär mig annorlunda. Jag är annorlunda. Jag undrar om hon där på andra sidan bordet, den nytillkomna flickvännen, också kanske känner sig annorlunda. Jag tycker mig se det, men det kan lika gärna vara min föreställning. Hon sticker ut, klär sig annorlunda, minimalt kan man nog sammanfatta det bäst. Inte som de andra bönderna.
Allt fortsätter som vanligt på kvällen. Efter ett par öl i magen börjar de stora frågorna disskuteras. Och den "olycklige" är ett nytt ansikte, student från Kina. På knagglig och sluddrig engelska börjar den ene disskutera världspolitik. Det är lätt att tycka med ett par öl, speciellt för honom.
Det fortsätter som vanligt. En annan får lite inte bara sina egna öl i magen, utan snor (under senare stor uppståndelse) utan även någon annans sprit. Och däckar innan tio i en säng. Ibland vaknar han och stapplar runt i lägenheten, på väg till toaletten. Men senare ska han iväg och sova på annan plats, det är han världspolitikern som tar tag i saken och drar upp honom på fötter. Han ligger då förtillfället knappt nåbar i hallen. -Näh, här kan du inte ligga! Ordning och reda, det är hans motto. Han skulle passa som dörrvakt tänker, jag då, har kroppshyddan för det också. Där skulle han kunna stå och disskutera världsliga problem med arbetskamrater och gäster. Kanon!
Det slutar gott tillslut, alla hittar till sängar. Byn kan sova. Den har klarat ännu en valborg. Det känns tryggt, att inte mycket har förändrats, men jag ändå fortsätter att glida ifrån den världen.
Allt fortsätter som vanligt på kvällen. Efter ett par öl i magen börjar de stora frågorna disskuteras. Och den "olycklige" är ett nytt ansikte, student från Kina. På knagglig och sluddrig engelska börjar den ene disskutera världspolitik. Det är lätt att tycka med ett par öl, speciellt för honom.
Det fortsätter som vanligt. En annan får lite inte bara sina egna öl i magen, utan snor (under senare stor uppståndelse) utan även någon annans sprit. Och däckar innan tio i en säng. Ibland vaknar han och stapplar runt i lägenheten, på väg till toaletten. Men senare ska han iväg och sova på annan plats, det är han världspolitikern som tar tag i saken och drar upp honom på fötter. Han ligger då förtillfället knappt nåbar i hallen. -Näh, här kan du inte ligga! Ordning och reda, det är hans motto. Han skulle passa som dörrvakt tänker, jag då, har kroppshyddan för det också. Där skulle han kunna stå och disskutera världsliga problem med arbetskamrater och gäster. Kanon!
Det slutar gott tillslut, alla hittar till sängar. Byn kan sova. Den har klarat ännu en valborg. Det känns tryggt, att inte mycket har förändrats, men jag ändå fortsätter att glida ifrån den världen.
Kommentarer
Trackback
