Farewell but not goodbye
Han, känns nästan lite som en ny hjälte, förebild. Han var en stor man. Han levde ett gott liv. Han dog, som en stor och god man. På underliga men ändå självklara sätt liknar han den andre, lindansören. Som själv säger: - Om man dör, för sin passion, det man värdesätter mer än något annat... vilket fint sätt att gå bort på. Det går rakt till hjärtat mitt. Att följa sin dröm, stupa med och för sin dröm, är ett bättre sätt ån något annat jag kan tänka mig, att gå.
Båda, lever sina liv till fyllo. Jagar ögonblicket, jagar drömmen, och tar saker som de kommer. Båda skiljs från vänner, men det är bara fysiskt. Ett farväl behöver inte vara ett adjö. Deras spår och närvaro lever kvar, i varje cell kan de kännas. Så tror jag, så känner jag. Jag behöver bara känna själv, till personen som han på linan påminner om. Han jag inte har kontakt med, men som var en bästis, min enda riktiga. Jag önskar han fortfarade var nära. Men samtidigt känner jag honom alltid, nu.Jag tror jag börjar inse litegrann, att och hur man måste släppa ibland. Att inte alltid klänga fast och vilja ha det förflutna, så som det var, det enda bra man känner till. Vissa saker måste förändras, vissa saker måste släppas. Kan inte sparas, men kan ändå ha dem kvar, känslan av dem, och fortfarande tillsammans gå mot nya mål. Är inte det också kärlek?
Hmm. Jag vet inte vart du befinner dig just nu. Jag har svårt att relatera och sätta mig in i det du skriver. Allt känns så abstrakt. Ett virrvarr av tankar, drömmar och demoner. Förlåt Appe, men jag undrar om du inte fastnat. Vad hände med att gå vidare, vidga vyerna och följa drömmarna?
Jag blev ställd, när jag läste din kommentar igår. Jag ville direkt gå in i defensiven, försvara och argumentera. Va då abstrakt? Förstår inte vad du pratar om, är ute i verkligheten varje dag nu. Vad då fastnat? Jag går ju mot drömmen mer för varje dag.
Men det är väl så jag oftast levt, i tanken, drömt, fantiserat. Jag hade en nattdröm för ett tag sedan, den jag inte kommer ihåg detaljerna av, men så väl budskapet... att jag höll tillbaka mig själv, medvetet tog död på alla initiativ till riktig förändring. Ja om jag verkligen levde drömmen skulle jag göra slag i saken, nu, idag, alltid, inte drömma om det.
Det är lite beundransvärt, att du kan läsa av det.
Hej!
