Avslut
Jag vill avsluta på något sätt, här. Det beydde mycket för mig att skriva här, det var en fristad (dagens favo-ord). Och det har betytt mycket, att någon läst, och kommenterat, tagit emot det jag skrivit. Det har alltid varit få som kommit in här, nu när jag inte skriver så klart, men även innan. Men trots det många kommentarer och det är vad som är hjärtevärmande och betyder. Så därför kan jag med stor sannolik säga, att det är just Du, som läser nu, som jag riktar ett stort tack till.
Jag skriver annanstans dock. Jag bar iväg på den där resan tillslut. Jag går, till fots, med ryggsäck, så långt jag vill, så länge jag känenr för det. Det var ett år sedan jag fick önskan, men jag har aldrig rätt ut talat om den här. Jag har inte rirktigt själv trott att jag kan genomföra det tror jag. Ville inte deklarera ett stort mål jag sedan inte genomförde. Det skulle kännas så mycket som ett misslyckande. På sätt och vis kändes det då så, när jag nämnde det för föräldrarna til lslut, att jag var tvungen att fortsätta, inte backa ur.... för att inte misslyckas, för att inte vara en dålig son. Men men, mest pushade jag nog mig själv.
Läs gärna, den blogg jag har för vänner och allehanda bekanta, som någonslags resedagbok. Ni komemr känna igen den, jag var lat, och ni kanske då förstår bakgrunden, varför den kom... http://enrundvandring.blogg.se
Ta väl hand om er!
